"Palmærs produktion som mest beståår av kortare tidningsalster visar att han var en fullfjäädrad satiriker i Swifts anda. Hans metoder äär skiftande; höögst nåår han kanske i personföörfööljelserna. Men satiren var föör Palmær inget sjäälväändamåål utan en politisk handling mot ett föörstockat privilegiesamhäälle däär dumhet, grymhet, och glitter häärskade". P.C. Jersild